Svårt att hålla sig för skratt

Det börjar bli en härlig vana... att ta en lång tur i skogen på förmiddagen. Hundarna verkar inte heller ha något emot det. Idag gick vi inte på någon skogsfågel, däremot höll jag på att gå ner mig på en myr. Jag sjönk ner med ena benet och fick slänga mig framåt mot nästa tuva där jag kunde studera mossan på nära håll. Jag såg allt att Ted hade svårt att hålla sig för skratt... men han gjorde ett tappert försök. Jag hade lättare att hålla mig... min käre man påstår att jag låter som Bengt Öste (en fiskereporter som svor väldigt mycket) när jag blir arg. Denna gång var inget undantag... inte blev det bättre av att en viss setter dök över mig och slickade hela ansiktet. Tur att det inte fanns så många som kunde höra mig mitt ute i skogen... *skratt* (nej, vi såg inte till några fåglar före mitt lilla utbrott heller).