Årets bild

Årets bild 2011 är så klart "Figos första ripa" Efter en hård säsongs träning var detta en dag vi kommer att minnas länge! Man ska också veta att jag i maj månad hade en hund som gick som skjuten ur en kanon och faktiskt tog fågel i avancen. Men denna jaktdag visade att ingenting är omöjligt... bara mer eller mindre svårt. Figo har definitivt vuxit som jakthund detta år!

Julen 2011

Så var julen förbi detta år också. Jag känner mig mycket nöjd med julen 2011. Efter många om och men beslutade vi oss för att fira julen hemma alldeles för oss själva. Jag är glad att vi tog det beslutet. En mysigare jul är det länge sedan jag upplevt. Barnen verkar också ha trivts med en småskalig jul. För att minska ner julstressen så hade vi bestämt att köpa en "rejäl" julklapp åt dom var och det var definitivt ett lyckat koncept för alla inblandade: mor och far var färdig med inköpen i ett nafs, tomten kunde avverka Fyrvägen 18 snabbt innan han begav sig vidare till andra barn, och barnen fick julklappen dom bara hoppats på i smyg. Alltså slutet gott allting gott.

Själv har jag under hela hösten brottats med stressrelaterade åkommor. Jag behövde verkligen en jul i lugnets tecken. Hundarna har mestadels legat framför kaminens sprakande brasa och mått gott i stugvärmen. Isarna är inte alls att lita på ännu, om det ens överhuvudtaget ligger is över hela fjärden här nere. Det känns lite konstigt och tråkigt. Alltid på jul och nyår brukar vi vara nere på isen med hundarna. Roligt att få lite andra "promenadstråk" än vanligt. Lydnadsträning med Figo är helt okey där nere också. Men kanske saknar vi isen mest på grund av den härliga känslan av att susa fram på skidor tillsammans med våra fyrbenta vänner. Jag säger det varje år och jag dristar mig till att säga det igen: i år ska jag bli en bättre skidåkare! (om nu isen lägger sig vill säga)

Liam längtar tills han får åka så här igen, men jag tror att han snart är så duktig att han kan åka själv med Figo (när vi åker med Bosco samtidigt)

En dag i februari 2011. Ett förevigat ögonblick med mobilen. En entusiastisk bybo drog upp ett skidspår "runt öarna". Här är vi på väg hemåt och vårt hus ligger rakt framför hundarna inne i viken. Spåret slutar bara några hundra meter innan dess. Perfekt!

Detta är minst lika roligt! Åka ospårat i skogen med hundar som får arbeta hårt i djup snö. I love it!

Bebismys på mitt sätt

Sitter hemma under förmiddagen och förbereder eftermiddagens föräldrautbildning på mödravården. Idag ska det pratas amning minsann. Det är både roligt men lite pirrigt att hålla sin första föräldragrupp på egen hand. Min tanke är i allafall att inte agera föreläsare, utan försöka lyfta ram deltagarnas tankar och funderingar. Jag anser att föräldraträffarna har ett större syfte än att bara vara informationsbärare. Det vore väl kanon om paren lär känna varandra och kanske till och med vill fortsätta träffas, kanske till och med efter det att barnen fötts. 

Nu när jag sitter här hemma och förbereder min eftermiddag, har jag en skön fotvärmare i egenskap av Figo som ligger och sover på mina fötter. Årets sista chans till fågelträning gick förmodligen oss förbi i helgen. Vi blev medbjudna med Leif och Rambo i söndags med var tyvärr tvungna att tacka nej. Vi var barnvakt åt min brors barn lördag-söndag och med en 11-månaders och en nyss fyllda två så var det inte läge att ens andas om hundträning. 

Jag känner verkligen att småbarnslivet är ett avslutat kapitel i vårt liv. Det är så skönt att barnen är självgående och jag kan inte låta bli att till och med se fram emot när de blir stora nog att klara sig själva hemma en dag. Tänk att t.ex. kunna åka iväg och jaga utan en massa logistik innan. Bebisar får jag nog av på arbetet. Visst är de söta och goa, men personligen har jag ett eget sätt att tillgodose behovet av "bebismys". Jag har ju Figo som ibland får vara stand-in och agera bebis när matte blir sugen på lite närhet och gos. Han ställer alltid upp och när jag blir less kan jag bara be honom gå och lägga sig igen. En mycket lättsam och smidig lösning!

Här för ett tag sedan stylade Saga upp sig och vi tog lite bilder på henne. Hon börjar vara i den åldern när det är roligt att "göra sig fin". Bilderna blev riktigt bra trots att vi bara fotade mot en vit vägg med vanlig rumsbelysning. Så klart ville lillebror också stå fotomodell. Hans bilder fick en helt annan karaktär ;-) när han plockade in lite "rekvisita" i form av ett av mina par solglasögon, keps och ett rockigt halsband.

Fin porträttbild

Lite posering

Cool kille...

...som inte kan hålla sig för skratt