söndag 17 april 2011

Söndag

Igår var vi på 40-års fest, så att jag tog sovmorgon idag var ingen överraskning. Ted, den stackaren jobbar dygn idag så han fick minsann inte någon sovmorgon. vid niotiden, när jag låg och småslumrade av och till, rycktes jag upp av ett skarpt skällande från nedervåningen. Det visade sig att Bosco varnade förbipasserande att "här kommer ni inte in". Nu tror jag i och för sig inte att dom var på väg just till oss, men Bosco tar inga risker. Den lille settern rycktes naturligtvis med i "hälsningen":
-"Va?...voff... är det någon som kommer?...voff... ska vi hälsa?... voff-voff... eller vara tuffa?... morr-voff"
Det var bara att stiga upp när man ändå var klarvaken. När jag kom ner till köket hade omhändertagande storasyster Saga kokat havregrynsgröt till hungerbarnet lillebror Liam. Så båda var både mätta och glada och satt och spelade Super Mario.

Idag blev det, förutom motion, lite dressyrträning med Figo. Jag försökte snäppa upp stoppkommandot en aning. Det gick väl så där, han blir ju lätt låg när jag blir alltför krävande och morsk i mitt uttryck. Men å andra sidan, hur snabb ska man behöva vara? Bara man lägger sig någorlunda på stört så spelar väl någon halvsekund inte så stor roll... tycker jag.

Apportdelen börjar kännas trevligare och trevligare, både för mig och Figo tror jag. Idag vågade jag mig på ett lite längre pass, men jag blandade upp själva apporten med lite bus emellanåt. Dessutom tog jag ut Bosco som fick apportera då och då. Man såg faktiskt att Figo var intresserad av "bytet" som Bosco kom in med. Kanske han får lite mer lust när han ser "brorsan" har så roligt. På det stora hela känner jag mig nöjd med dagens träning. Visst, han hade vid ett par tillfällen ett litet tapp i lusten. Men vid ett tillfälle lyckades han själv komma ur det.

Efter att ha stannat upp ett tiotal meter ut i terrängen och stått och "dumstirrat" på mig för att få stöd, så kom han först tillbaka mot mig när jag satte händerna bakom ryggen och vände mig bort. Men så plötsligt så vände han om igen, satte upp nosen i vädret och började söka apporten. Det var en mycket glad matte som klappade händerna och öste på med beröm när han kom med apporten!

1 kommentar:

  1. Vad underbart med en storasyster som fiar gröt åt hungrig lillebror när mamman behöver sovmorgon... Kram kram

    SvaraRadera