Kvällens träning

Figo i ett stilfullt stånd på en tryckande rapphöna

Lågmält beröm för att inte "trycka" fram honom

Ja, vad ska man säga. Ena dagen upp som en sol och den andra ner som en pannkaka. Kvällens träning gav mig åter bevis på hur långt vi har kvar till våra glansdagar ;-)

Visst står Figo för rapphönsen men idag hade han lite svårt för att bärga sig tills jag gav resningsorder. När jag kom upp brevid honom ville han tjuva och gå fram lite, eller ibland helt sonika försöka sig på en egenvald avance. Vad gäller respekten för fågel på vingar så har vi ett hästjobb framför oss. Den existerar nämligen inte. Figo går inte att få kontakt med när han väl fått upp fåglarna på vingar. Det enda som kan stoppa honom då är ren muskelstyrka som överstiger hans.

Nåja, jag är nog den sista som håller det farligt med hundträningen. Jag gillar utmaningen att komma vidare till nästa nivå. Det är en härlig känsla när allt slit ger utdelning. Ikväll varmapporterade han utlagd fågel inom samma område där vi tränat. Så nu måste jag nog tillstå mig att säga att apporten är ett avklarat kapitel. Så det är väl inte mer än rätt att jag har något nytt att bita i :-)