Vanligtvis gillar jag hösten. Det är en fin årstid när naturen bjuder på en sprakande färgpalett. Men i år har hösten, av naturliga skäl, mest passerat förbi i ett lite färglöst tecken. Jag är i en down-period. Den akuta sorgen efter mamma har lagt sig, men saknaden är enorm och den bara växer dag för dag. Det var någon som sa att hela första året med alla högtider och födelsedagar ska passera innan man kan göra ett "bokslut". Kanske det stämmer. Vad som absolut stämmer är att mamma alltid är mamma. Oavsett hur vuxen man är eller att man har ett eget familjeliv så behövs hon där. Vem ska jag nu ringa när jag behöver det?
Hej Maggan!
SvaraRaderaDu har rätt i att mamma alltid är mamma hur gammal man än blir. Min mamma har varit saknad i 7 år nu. Den akuta smärtan har kligat av, men saknaden finns där än. Det är så mycket man fått hjälp med av sin mamma och som man nu får lista ut själv. Ingen att ringa till. I mitt fall kan jag ibland ringa min äldre syster, men många saker var ju mamma expert på. En tröst är att den stora sorgen lägger sig efter något/några år och att man kan minnas personen med glädje och tacksamhet.
Kram
Barbro