Sent igår kväll skulle jag och Ted gå runt några myrar för att se om det blir några hjortron i år. Fast vi var ute vid 21:30 så var det en tryckande värme. För att överleva myggen klädde vi på oss i långbyxor och långärmat. Behöver jag säga att vi båda var som två klibbiga kolor efter vår lilla promenad. Som om inte värmen i sig vore nog så gick en "genväg" tillbaka upp mot vägen. En genväg som visade sig bli en djungelliknande vandring genom buskar och snår. För att komma sig framåt var man tvungen att sära på slyn framför sig.
Nej nu ska jag införskaffa oss en gps. Inte alls för att vi gick vilse, vi var så pass nära vägen. Men jag vet flera andra gånger vi förmodligen gått bra mycket längre än vad som var tänkt, just för att vi hamnat fel. Det är så lätt hänt när man går och går i skog och mark. Och jag, jag som inte har så bra lokalsinne i skogen. I stadsmiljö går det bättre men just i skog och dylikt, då är jag bortkollrad i ett nafs. Ibland tror jag Ted skojar med mig när han säger att vi ska gå åt det hållet. Hade jag själv fått välja hade vi gått åt precis andra hållet. Det är lite obehagligt det där. Värst är det sedan när hjärnan kalibrerar om sig och allt snurrar om på rätt plats.
Ja, håller med dig. Det ser eländigt ut. Pratat med Gunilla ,hon sa att det är ovanligt med vattensvans på sommaren. Däremot som för Bosco på våren/ hösten när vattnet är kallt. Ska tänka på att hädanefter att vara noga med torka henne torr, även på sommaren.Fick rådet att nu ge henne magnecyl,morgon och kväll i två dagar.Så hon då inte behöver ha ont.
SvaraRaderaHa det så jättebra på din semester.
Kram/ Veronica