Idag har jag dammat av ett par dummys och kört lite apportering med Figo. Värmen gjorde att han definitivt inte var på hugget, men det är bara ännu ett befästande av ledarskapet att genomföra övningarna ändå. Jag har tidigare introducerat dirigering mot apportobjekten så det var där jag tog vid idag. Det blev en egen variant av "klockan" där jag både hade synliga och dolda apporter. Vissa hade han sett att jag kastat ut medan andra låg där redan när vi startade upp övningen.
Det gick på ett vis över förväntan. Jag hade inte så höga förhoppningar om att han redan nu skulle förstå mina kommandon med armarna, men det fattade han direkt. Däremot fick vi ta oss en dust i starten för att utröna vem som bestämmer huruvida apportobjekten är för svåra att bärga hem eller inte. Efter det var klarlagt så var det inga vidare problem, bara trevligt umgänge mellan matte och hund.
Bosco satt uppbunden vid sidan om. Där kan vi snacka om apportlust. Han vibrerade och nästan ylade av iver. Han skulle nog mer än gärna bytt plats med Figo. Men det blev ingen apportträning för honom. Jag vill lägga allt krut på Figo där, inte bara för den goda apportens skull. Nej, en väl genomgången apportinlärning resulterar även i ett befäst ledarskap... och det kan aldrig vara av ondo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar