Min kille hela dan

Så roligt det var att se Bosco jobba. Vi har precis kommit in efter två väl genomförda blodspår. Det första han fick spåra drog vi lite lättare för att vara säkra på att han skulle fixa det. Vi hade inte behövt fundera på det. Han började vädra redan när han kom ut ur bilen. sedan var det bara för Ted att försöka bromsa honom lagom mycket med spårlinan. Ibland såg det ut som att han skulle stå på näsan för det gick fort över sten och genom snår ibland. Båda gångerna hittade Bosco sin belöning i slutet av spåret, en rådjursklöv. Som han visade att den var hans. Han gick ståtlig omkring med den i munnen och om hundar kan se lyckliga ut så gjorde han det.

Figo fick sitta i bilen medan Bosco arbetade. Sedan var det hans tur att jobba. Vi hade med en dummy som vi kastade ut blint för Figo. Det är väldigt intressant att se hur apporten mognat trots att han knappt fått någon sådan träning på flera månader. Ja ska sanningen fram så har den mer eller mindre legat nere sedan han klarade apporttestet i mars. Nu kan Figo faktiskt dirigeras rakt ut, han söker och bringar hem objektet med glädje. Hur ser jag det? Jo, svansen går som en elvisp och farten är riktigt god även på väg tillbaka. Nu har vi definitivt passerat stadiet där han bara hämtar hem synliga apporter. Nu är han mogen för större utmaningar. Framöver blir det mer dirigeringsträning men även vattenapport. Då menar jag att han ska kunna lägga upp ett sök och/eller dirigeras under vattenarbetet. På något sätt känns det som grand finale i min strävan mot en kanonapportör. Klarar han att med min hjälp finna en fågel i en tät vassrugg, då är han min kille hela dan!

Ted har precis visat spåret och Bosco börjar arbeta
     

Titta husse vad jag hittade! Bosco får veta att han är så bra
 

En stolt Bosco efter avslutat arbete (synd att bilden blev suddig bara)