Holy macaroni!

Vilken träning vi hade igår kväll! Regnet höll sig undan vilket var allt annat än vad man kunde säga om myggen. Jag tror aldrig jag har varit med om så mycket mygg på en och samma gång. Det var ett grått moln omkring oss, som i tecknade filmer.

Figo fick börja gå mot den obefintliga vinden, mot rapphönan som låg och tryckte i gräset. Den lämnade nog inte mycket vittring efter sig men när Figo kom närmare så kände han lukten. Han fattade stånd en halv meter från fågeln men stod inte helt fast, svansen gick lite. Denna fågel vill inte flyga upp så Patrik tog den och kastade upp den. My god vilket påslag det blev på Figo då. Stoppsignal vad är det? Matte som vrålar NEJ! vad är det? Inte förrän han blev stoppad av att linan tog slut stannade han (ofrivilligt) men att lägga sig? Nej, då ser man ju inte pippin som flög iväg.

Vi tränade en timme men varierat resultat. Mot slutet stod Figo fast och länge utan försök att tjuvresa, men stadgan vid uppflog behöver vi träna mycket på. Men det var ju därför vi var där. För stoppet fungerar bra i andra situationer, men fågel har vi ju inte tränat.

Bosco stod faktiskt också längre än förväntat för rapphönan, men när det bar iväg med flaxande vingar då ljöd en vorstehstämma över ängarna. Men det är bara att träna på. Karin och Patrik är så snälla så dom låter oss komma och träna fler gånger under sommaren. Vi tänkte bara se så att det är lite mer vind nästa gång. Inte bara för vittringens skull, utan lika mycket för myggen. Nästa gång ska jag också komma ihåg att ta handskar. När jag nöp åt kring linan för att stoppa Figos framfart, brände jag sönder fingrarna. Jag känner av det mer idag än igår. Kanske det var fler än Figo som var het igår?