Lycka!

Är just hemkommen från träning med Figo. Jag blev inbjuden att komma och träna med en mycket duktig man här i trakterna. Ted jobbar med hans son och när våra vägar korsades vid hundfoderhyllan så undrade han om jag inte ville komma förbi i helgen. Han behövde också störning av ny hund för sin 9-månaders unghund. Man är ju inte dummare än man gör sig, så jag svarade raskt JA! Ted var lite mer försiktig. När vi åkte hem undrade han om jag verkligen skulle åka. Jag visste väl att både jag och hunden kunde bli "utdömd" i ett enda slag? Nu var han lite skojsam när han sa det, men ingen rök utan eld. Denna man tränar minutiöst och med hög precision och hundarnas resultat låter inte vänta på sig, så man ligger ju efter redan där.

Men jag "gamblade"... och vann! Det började med linförighet och traditionella dressyrövningar. Därefter lite stopp och apportövningar. Senare övergick det till skott och då stoppkommando, och till sist uppflogsburar med dummies, skott och därmed stopp. Här visade Figo sig från sin bästa sida. När skottet kom kastade han sig ner snabbt som blixten, hann inte blåsa i pipan. Denna snabbhet var tydligen, citat: "imponerande!"  Jag fick beröm och fina lovord, minsann är jag en bra bit på väg! Dessutom ska vi tillbaka imorgon för ett nytt pass, det blir grejer det!