I veckan är jag nere i Umeå för en ny studievecka, medan Ted håller ställningarna där hemma med både markservice och jobb. Det är konstigt det där med barnen. Ibland är tålamodet nära bristningsgränsen och dom är lättsålda, men så när man åker iväg så här så längtar man efter dom ganska snart. Man ringer hem och blir nästan tårfylld när man hör deras ljuva stämmor. De är underbara och man skulle inte sälja dom för allt i världen. Då är det desto mer ansträngt för mannen som är kvar hemma. Han gör det bra som klarar av att hålla koll på väskor som ska packas, vem har idrott, vem skulle ha med varm dryck till utedagen, vilka läxor ska göras och till vilken dag? Listan kan göras lång med tre barn i skolåldern, speciellt också som Ted inte behöver tänka på sådant när jag är hemma. Man får hoppas att äldsta sonen har koll på sitt. Dottern har i allafall stenkoll på sin vecka. Då var det ju bara lilleman kvar, han som definitivt inte har koll. Har pappa i huset det?
Jag brukar gå igenom på kvällen för johan innan jag ska i väg på jobbet vad tim ska ha på sig och med sig och i bland brukar han säga slut jag är faktisk hans pappa och jag vet. Men när jag inte har sagt till i bland ringer han panik mig på jobbet på morgonen och kollar vad var det nu han skulle ha med sig.Men jag tror Ted han fixar det där galant:) Ha en bra studie vecka.)
SvaraRaderaNär man börjar räkna upp hur mycke man gör på en vecka så svimmar man ju nästan ;)
SvaraRaderaKul att din söta Saga fyller på samma dag :)) Jo, nu önskar vi oss mildare väder:) HaD! Kram