Fortsatt Figo-träning

Jag avskyr tisdagar. Inte för att det egentligen är något fel på just tisdagar, utan för att jag då mest sitter i bilen och skjutsar fram och tillbaka till olika aktiviteter för barnen (om än det är bra att dom har en sysselsättning). Istället skulle jag kunna gå en promenad med hundarna. Tänk att det fortfarande är ljust klockan sex på kvällen! Nu börjar gó-dagarna med solen som värmer kinderna och skare som bär överallt. Men ännu är vi inte riktigt där. Ted har varit ut på isen med hundarna. Det var tydligen väldigt tungt, mjukt före med en hel del flödvatten.

Nu måste jag lägga ner mycket energi på att träna med Figo. Vi kom med på fjällträningskursen i april, så nu ska här tränas stadga och mycket pipa. Jag ska lägga mer tryck på honom än någonsin tidigare, det behöver han. Vi märkte att han på kullträffen, jaktmässigt tände till ordentligt. Han vet nu precis vad han är ute efter. Han fick ju en trevlig fågelupplevelse där nere, åtminstone fram tills dess att jag lyckades få stopp på honom :). Det som behövs nu är träning med störning, mycket störning av alla de slag.

Jag har en tanke hur jag ska jobba vidare med apport biten. Han har ju lusten och glädjen men nu vill jag få in den där ovillkorliga lydnaden även när det gäller apport. På apport testet ville han inte plocka upp den sista ripan han sökt sig fram till. Jag blev tvungen att kalla in honom, snacka lite allvar, och sedan skicka honom på nytt. Då fungerade det som sig bör (detta var dock inget som påverkade testresultatet då han redan var godkänd med tre tidigare klockrena apport jobb). Men detta stör mig lite. Han har ju aldrig tidigare fått vägra en apport. I och för sig så kom han ju inte undan, han fick ju avsluta det jag bad om. Men som sagt jag har lite tankar om hur jag ska fortsätta framöver. Men det skriver jag mer om en annan gång... kanske när jag provat det i praktiken.