Mysteriet med värmetäcket

Idag har både jag och Ted jobbat, då blir det hundgårds liv för hundarna. Allt vore ju frid och fröjd om man visste att båda två lägger sig i kojans varma boning, om det blir för kallt ute. Men hela vintern har ju Figo legat så gott som fastfrusen i snön utanför kojan när man gått ner för att hämta in dom efter arbetet. Då kom jag på den geniala idén att låta Figo ha värmetäcket på sig. Då kunde ju Bosco ligga i kojan och vara varm men även Figo skulle hålla sig något så när varm med täcket på.

Första gången jag provade min idé hängde täcket prydligt över hundgårdsdörren när jag hämtade in hundarna. Tänkte att det var svärmor som, när hon varit på promenad med hundarna, av någon anledning tyckt att han inte behövde täcket. Idag provade jag konceptet igen, nu andra gången alltså (det var -22 på morgonen hos oss). När jag kom hem idag hängde förvisso inte täcket över dörren, men det låg på marken... utan hund i. Gissa vem som då glatt kommer ut genom luckan när jag närmar mig hundgården? Jo, Figo! Sedan dyker även en glad Bosco upp i gluggen. Dom har alltså legat och myst tillsammans i kojan.

Jag blir både lättad och lite irriterad på samma gång. Lättad över att poletten nu ramlat ner så att Figo förstår hur mysigt det är att ligga i värmen istället för fastfrusen ute i kylan. Men också irriterad över att det skulle ta hela vintern för honom att förstå detta. Nu kommer ju våren och med den förhoppningsvis även värmen. Vem behöver en isolerad koja då!?!

Mysteriet hur Figo lyckats krypa ur värmetäcket kvarstår dock. Modellen liknar ju närmast en tvångströja. Men jag är inte förvånad... det börjar inte vara mycket som förvånar mig med den hunden längre :)

Måste bara få lägga in en bild (tyvärr suddig) från hockeyavslutningen igår, där Liams lag fick gå genom björngapet (som elitseriespelarna i Luleå hockey gör). Ser ni den vinkande killen längst fram i vit tröja? Gissa vem det är... jo, en kille som drömmer sig bort och hoppas att det ska bli på "riktigt" en dag.