Mot nya utmaningar

Vilken kontrast med arbetslivets grå vardag jämfört med helgens aktiviteter. Men det må så vara, mina tankar har ändå mest hela dagen svävat iväg till vidderna på fjället och mina närmaste arbetskamrater har inte kunnat undgå att höra min berättelse. Jag antar att hundarna upplevde samma kontrast när dom hamnade i hundgården hela dagen. Inga fria vidder där inte.

Jag är så glad att jag gjorde apporteringstestet med Figo. I efterhand förstår jag inte varför jag överhuvudtaget tvekade. Jag är så stolt över Figo att jag lätt skulle kunna rama in beviset, men jag undrar vilken reaktion det skulle väcka om jag drog fram en tavla ur ryggsäcken (måste man förresten ha med beviset på jaktprov?). Nej, jag får nog nöja mig med att sätta det i en plastficka.

Nu gäller det att hålla i träningen på alla vis. Apportbeviset är ju inget intyg att apporten fungerar i en jaktsituation. Så på nåt sätt måste vi träna både fågelsituationer och apport i samband med detta. Det är nog inte helt lätt att ställa om hjärnan från att ha rest en eller kanske flera fåglar, till att coola ner och lugnt och sansat bringa hem en fälld fågel istället för att satsa på de som flaxat iväg. Där har vi något att bita i :) Men som ni kanske redan förstått så gillar jag ju utmaningar, och envisheten har jag byggt på rejält senaste året. I samma takt som min envishet blivit större, har Figos minskat.