måndag 28 december 2009

Intensivkurs

Jag har under julhelgen fått erfara att vi nu mer är ägare av inte bara en, utan två "odågor". Figo verkar nämligen gått på intensivkurs hos sin trogne vän och sambo strävhåret. Bosco har gjort sitt bästa för att lära honom allt han kan i det förbjudnas ädla konst.

Igår visade Figo prov på att han också behärskade en av Boscos specialiteter. Jag stod och rörde i grytorna vid spisen. När jag vänder mig om stod jag bokstavligen öga mot öga med Figo. Han stod nämligen i sin fulla prakt på köksbordet och försökte se vad det var för gott i grytorna. Förvånad? Javisst. Jag agerade på instinkt och tog tag i det jag kom åt (Figos öra) och drog till med ett rungande "nej!". Inte bara Figo fick sig en luftfärd ner dit han hörde hemma, han fick med sig hela linneduken med dukning. Jag tror att budskapet gick fram. go har jag aldrig upplevt honom, som han var resten av den kvällen. Försoning stod det att läsa över hela honom.

Proceduren när vi gått och lagt oss brukar se rätt lika ut kväll efter kväll. Bosco trampar omkring och försöker tyst smyga sig upp i sängen, tittar bedjande när han får ett morskt "nej, gå ner!". Igår kväll respekterade han vårt nej rätt snart. I efterhand förstår jag varför ;). Det var ännu ett slutprov på gång för "lillbrorsan". Jag märkte att det blev varmt om fötterna. Sedan hörde jag någon som svalde, gång på gång. Jag tittade ner i fotändan.... där låg Figo och svalde nervöst. Han hade varit så försiktig att jag aldrig märkte när han klev upp i sängen! Han tittade så bedjande han bara kunde med sina bruna ögon, men det skulle inte ge resultat. Han åkte ner han också. Huruvida det räknades som godkänt eller inte får stå mellan honom och Bosco.

Nu ska ni inte tro att detta är det enda Figo lärt sig. Nej, han kan också konsten att, när köket är fritt från tvåbenta, snabbt som ögat scanna av både köksbord och diskbänk i jakt på några stackars överblivna "smulor" (trodde dom verkligen att det där skulle räcka till en middag för fem, när det knappt mättar en stackars liten settermage?). Fick man inte napp i köket kan man alltid se om katten har något han vill bli av med i sin skål, eller ännu bättre... man kan roa sig med att jaga katten. Det är en rolig lek. Kisse verkar också gilla det (hm). Han låter ett konstigt läte och vinkar tillbaka. Vilken tur han har kisse, som fått hundkompisar på äldre dar :D.

3 kommentarer:

  1. Ja dom kan ju hittat på vad som helst! När våra tikar brukar vara hemma själva en längre tid så hittar dom oftas på nått bus eller så har någon kissat på golvet. Men i dag så var vi borta från 11 på dan till klockan 17.30 och när vi kom hem så väntade vi det värsta men kors i taket!!!Dom ha inte rört en pinal eller kissat. Man kanske ska köpa sig en lott!!Nu väntas middag och sen snöskottning.

    SvaraRadera
  2. Hihiiihiii...dom är roliga dessa 4-benta familjemedlemmarna!!

    Ha det gott!
    Kram / Helena

    SvaraRadera
  3. Förlåt mig men det går inte att hålla sig från att släppa lös ett riktigt gapskratt när jag läser om Figos upptåg. Helt utan skadeglädje men med mycket igenkännande :-) Nog är dom släkt våra små "Tiggrar", "Fionor" & "Figos". Köksbordet anses här vara den bästa utkiksplatsen och att bli neddragen i örat betyder väl ändå inte att det är helt förbjudet, bara den här gången??!?!
    Stort lycka till på det nya året och hoppas vi ses snart.

    Gott nytt år,
    Agneta & busarna

    SvaraRadera