Liam ville så gärna spela memory. Ungar har ett helt fenomenalt bildminne till skillnad mot en annans halvtaskiga ledningar. Precis innan jag, Liam och Saga skulle börja spela hade Figo något han ville förmedla. När han vill något, vill han det NU. Han visar det med hela sitt kroppsspråk och gärna högljutt också. Han kom fram och krafsade på mig, oade och snurrade framför mig. Sedan gick han några meter, vände om och oade som för att se att jag var med. Han ville ut och kissa. Jag som tyckte jag hörde min man säga att dom varit ut för inte så länge sedan. Men men, vill Figo ut, så vill han ut genast. Jag släppte bara ut honom på baksidan för att kissa. Inte hade jag tid med någon promenad när vi just skulle börja spela memory.
Efter att vi spelat en stund hörde Saga något. Sen såg hon tomten bakom fönsterrutan. Nej, inte var det tomten tyckte jag (Ted, den möjliga kandidaten var ju på karateträning med Emil tänkte jag för mig själv). Saga vidhöll att det visst var tomten. Hon såg ju också hans vita skägg innan han försvann. Jaha, då var det väl tomten då. Vi fortsatte spela och efter två omgångar memory (vilka jag för övrigt kom sist i) kom jag ihåg att jag hade glömt Figo ute!
Det sägs ju att bara man tror riktigt mycket, så finns han. Tomten alltså. Undrar om det gäller även om han är en vit setter som krafsar bakom rutan för att få komma in i stugvärmen igen :o)
Halloj!
SvaraRaderaJaa, visst är det kul julmedleyt!
Denna julklappsstress...imorgon ska det vara klart för våran del...det är iallafall mitt mål (lite optimistisk kanske...för vi har ju inte handlat en endaste julklapp än!!!)
kram/ Helena
Hejsan.
SvaraRaderaNu är Liva åteställd, men än får hon inte äta fullt ut med torrfoder. Skönt att det är över, man blir ju så ängslig när det är något med ens kära vovvar.
Typiskt att snön for bort, jag hann inte köpa selen , men jag ska så att jag har den hemma när sparkföret kommer tillbaka.
Trevlig helg./ Veronica & Vovvarna