Att man aldrig kan lära sig

När man kommer hem brukar Bosco alltid vänta på att man tar av sig skorna, för att sedan ta en och springa in till köket. Han brukar aldrig bita i dom, bara bära in dom och lämna av dom lite här och var. När man sedan behöver sin ena sko är den alltid borta, man får leta igenom hela nedrevåningen i jakten på den försvunna skatten. Någon av hundarna, vi har lite olika teorier om vem, har dock för vana att bita sönder mina skor när jag köpt nya. Det är nu fjärde(!) paret skinnskor i olika utföranden som fallit offer för dom bestialiska käftarna. Ted har hållit fast vid sin teori om att det är Figo som är boven medans jag enfaldigt hävdat att det är Bosco som är den skyldige... idag kom beviset. Bosco togs på bar gärning när han låg i sin bur och tuggade på min två dar gamla (nya) ecco-sandal. Det var ju det jag sa!!! Självklart är det Bosco som är skyldig mig en mindre förmögenhet i skadestånd. Aaaldrig att en setter skulle ta sig an såna fasoner... *fniss*. Men vad var det min käre make sa... "vad var det JAG sa, att du aldrig lär dig att inte låta skorna ligga framme" (och vems sida står han på egentligen?) Så nu blir det att gå i joggingskorna resten av sommaren... tur att värmen försvann så behöver jag inga sandaler (surt sa räven om rönnbären han inte kunde nå) *skratt*.