tisdag 26 maj 2009

Det gäller att smida när järnet är varmt

Figo har verkligen fått smak på detta med apporteringen. Så fort han får syn på en dummie blir han alldeles till sig. Han flinar upp sig och oar, allt för att jag ska lägga märke till vad det är han vill *ler*. Ja, det är svårt att inte ta notis av honom. Kanske är det allt överösande beröm som lockar honom mest. När jag kom hem från jobbet tränade vi i allafall lite bära och gå brevid med lilla dummien. Det gick kanonbra! Då tog jag fram två vingar och band fast på en liten rulle- jag tänkte utmana honom... Hur skulle han reagera på fjädrar i munnen? Skulle han tycka det var läskigt? Svaret är nej... bara han får mycket beröm så gör han nästan vad som hellst för mig... tänk om fler vore som Figo *fniss*. Ååh vad jag blir inspirerad. Detta med apportering är verkligen roligt! Måste bara skynda långsamt... få se... vad blir nästa steg i träningen... *ler*

Figo har sån fart att bilden blev suddig.... kolla in gapet!


Oj vad stolt han är... "matte vad ska jag göra nu"?


Han har sån fin kontakt vid avlämningen!
Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Barbro27 maj 2009 kl. 08:55

    Härligt!! Visst är det kul när dom kommer över "tröskeln". Nu kommer du nog snart att få uppleva hur han slänger och leker med apporten. Fast då får han skärpa sig igen. visst har du fått Leifs apportkompendie? När allt går lekande lätt med apportobjektet gäller det att stegra kravet. Byta till ett svårare apportobjekt, plåtburkar, flaskor mm. Du har verkligen kommit långt nu.
    jag skulle gärna vilja ha ett aktuellt foto på Figo att sätta in på hemsidan. Vi fick ju kopior på några fantastiskt fina foton på barnen och hundarna, men de får väl knappast publiceras utan fotografens tillstånd sen vore det kul att ha ett foto på enbart honom också. Jag läser och njuter av din blogg varje dag.
    Kram
    Barbro

    SvaraRadera
  2. Agneta27 maj 2009 kl. 11:46

    Hej igen!

    Tänkte berätta hur det gick för Fiona i helgen men såg att Barbro hann före :-) Blev väldigt glatt överraskad över den fina kritiken och ettan. Lite för lite läppar och tunn i nosen kan jag leva med. Även hon fick positiv kritik för sin mentalitet. Och det vet ju vi som har "jordens gladaste skitar" att de är härliga hundar. Jag har dessutom helbrorsan från kullen före som följer samma linje.

    Kul att se att Figo gillar apporten, även Fiona gillar att hämta saker men jag har inte börjat med någon direkt apportträning än, den energin lägger jag på brorsan, Tigger. Där behövs det mängder med energi och tålamod men det går sakta framåt och vi bör väl vara klara att avlägga apporttestet framemot julen 2012....

    Ha det bra,
    Agneta

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)