onsdag 11 november 2009

Dukat för fest

När man sitter på fikarast på jobbet brukar alla möjliga och omöjliga samtalsämnen dyka upp. Idag blev det prat om olika program som visades på TV Någon hade sett Grannfejden där en kanin rymt över på grannens gräsmatta och ställt till med konflikt grannarna emellan. Jag kunde då inte låta bli att berätta en händelse som mycket väl skulle kunna ligga till grund för en grannfejd. Denna handlade om Bosco när han var 1-2 år. Våra grannar några hus bort hade ställt till med fest och dukat middagen ute på altanen. Vår sluge vorsteh har kunskapen att öppna dörrar själv så han hade i ett obevakat ögonblick gjort just detta, öppnat vår altandörr och gått ut i trädgården.

Väl där ute kände han väl en härlig lukt av festmat som bara väntade på honom. När jag upptäckte att dörren stod öppen och att det saknades en hund skyndade jag mig ut, han kunde ju få syn på någon katt. Väl ute på vår altan hör jag milt sagt upprörda röster från deras altan. Strax därefter kommer Bosco springandes tillbaka i en väldans fart. Jag ska inte säga vad karln ropade åt hunden men vi får nog vara glada att Bosco hann undan innan grannen fick tag på honom. Han hade nämligen varit och försett sig med smakprov av det mesta som var framdukat.

Det var till att ligga lågt mot den grannen ett tag kan jag säga. Nu har han nog lämnat händelsen bakom sig, men jag undrar om Bosco någonsin kommer att bli förlåten av honom. Nåja, man kan inte bli omtyckt av alla, ibland får man nöja sig med att bara bli respekterad för den man är... och heter man Bosco får man nog vara mer än nöjd med detta ;o)

2 kommentarer:

  1. Måste bara komma med en historia om vår första setter, en hanhund vid namn Mayor. Jag jobbade ett kort tag på Skogsinstitutet i Bispgården i början på 80-talet och hade med mig Mayor där. På min sista arbetsdag bakade jag en tårta och skulle bjuda mina arbetskamrater på. Jag dekorerade med grädde och lite bär eller vad det nu var. I alla fall så måste jag gå på toan och var ute några minuter. Under tiden stod den färdigdekorerade tårtan på bordet i min lilla lägenhet. Mayor var ensam med tårtan, men det brukade aldrig vara nåt problem. Hans första prioritet var aldrig mat. MEN den här gången blev tydligen frestelsen lite för stor då tårtan stod nära bordskanten och grädden såg ju så god ut. Så när jag kom tillbaka låg det en skamsen hund under bordet och tårtan var utan grädde på en kant. Nema problema, det fanns grädde kvar i bunken så jag skrapade bort lite med en kniv där slicketungan varit framme och drog på ett nytt lager grädde. Mina lyckligt ovetande arbetskamrater åt med god aptit. Detta är väl preskiberat vid det här laget och kan ICA så kan väl jag......
    /Barbro

    SvaraRadera
  2. PS. såna här historier blir ju bara bättre med tiden, så Bosco måste ju bara vara förlåten vid det här laget!DS

    SvaraRadera