I skogen både lördag och söndag

Igår lördag var vi faktiskt en "jaktrunda" under dom få timmar som ljuset visade sig. Jaktrunda och jaktrunda. Det var väl inte så att vi hade någon förhoppning om fågelkontakt. Men kanske vi kunde få höra ett kort drev om vi hade riktigt tur. Precis som väntat var landskapet sterilt på fågel men vad gör väl det. Hundarna fick jobba ändå, om inte annat så blev det ju motion.

Provade att blåsa ner Figo när han hade rejäl fart på galoscherna och var en bit bort, jodå det fungerade fortfarande. Men han har visst bestämt sig för att stannasignalen i skogen inte alls betyder ligg, utan bara sitt. Ja, jag vet att det är petigt att påpeka och jag gör ingen affär av det. Han brukar lägga sig ner när jag kommer fram till honom och så länge han stannar så är ju allt lugnt, eller hur.

Idag skulle jag gå en liten runda i skogen. Men det var inte lätt att hitta något lämpligt ställe. Det var älgjägare i varje liten dunge kändes det som. Till slut hittade jag en skogsväg där det verkade lugnt. Trodde jag ja. När vi gått en liten bit hörde vi tre skott inte långt ifrån oss. Då var det bara att vända om igen och söka sig till ett nytt ställe.

När jag var ute med hundarna så fick Figo tillåtelse att gå och kissa. Då passade den lilla rackaren på att sticka iväg in i skogen. Han försvann. Det brukar han aldrig göra, men vad spelar det för roll. Nu gjorde han ju det. Då skyndade jag mig tillbaka till bilen och satte in Bosco i bilen. Sedan satte jag mig i bilen och väntade. Efter en stund kom en setter i full fart. Jag gömde mig i bilen så att han inte skulle se mig direkt.

Det hade effekt, Figo började springa fram och tillbaka efter skogsvägen. Ibland stannade han till och tittade sig omkring. Jag satt kvar i bilen och väntade. Nu skulle han få lära sig att hålla sig till matte. Efter några minuter började han faktiskt se lite stressad ut, så när han sprang bort från mig klev jag ur bilen. När han sen vände om stod jag där som om jag stått där hela tiden. Snacka om en glad hund som kom mot mig, och så snabb har han nog aldrig varit in i bilen.

Detta att gömma sig kan man använda sig av när man tar ut sin valp i skogen, om den är för vidlyftig vill säga. Tanken är att lära den att hålla koll på oss människor, så inte vi behöver gå omkring och hålla koll på hunden. För det är ju så, dit jag går ska hunden följa mig. Detta fungerade även på en vuxen Figo, kanske för att han inte var på känd mark. Men nog lärde han sig att hålla koll på mig. Frågan är om det håller i sig.