måndag 2 november 2009

Varm som en kanin

Idag är jag hemma från jobbet med Liam som fortfarande har feber. Han har troligtvis halsfluss men har lite mindre ont i halsen idag, så han läker nog ut infektionen själv. Det är alltid bättre om kroppen kan ta hand om det än att äta en massa antibiotika. Barn är förunderliga, trots hög feber kan dom vara på benen när en annan skulle ligga till sängs helt utslagen. Nu kändes Liam inte lika varm på förmiddagen, kanske det vänder idag. Men så kom han till mig nyss och sa "känn mamma, nu börjar jag bli varm som en kanin igen". Så söt, tänk vad en ynka bokstav i mitten kan göra stor skillnad.

Jag har passat på att baka bullar. Det kan hända att det släpps en och annan hundfis här hemma i kväll. Figo är nämligen svag för det mesta som kan tänkas vara ätbart, även bullar. Han hann väl äta några nybakade innan han blev tagen på bar gärning... och det ska jag säga, det är inte första gången det händer. En gång åt han en halv plåt! Men jag hoppas att detta var sista gången han vågar sig på liknande tjuvaktigheter.

1 kommentar:

  1. Ja, man kan ju alltid hoppas! Vi har nästan gett upp på Coco, som scannar av diskbänk, spis och bord så fort vi vänder ryggen till. Fast när jag bakar får hon aldrig chansen. Då skulle inte husse skulle vara nådig om hon åt upp hans favoritbröd, kanelbullar.
    Hoppas Liam slipper att bli lika varm som en kanin igen och kan börja träna hockey snart. Svårt det där, men samtidigt är det bättre att bli riktigt frisk innan man anstränger sig. Annars kanske man blir sjuk igen.
    Kram
    Barbro

    SvaraRadera