Idag känns det faktiskt som att jag lyckats få till framsteg i apportträningen med Figo. Igår blev det ett litet mikropass och det lämnade mycket kvar att önska. Idag känns det mycket bättre. Han tog objektet från marken, lite snabbare än tidigare. Han hämtade på avstånd, snabb både ut och in. Jag provade faktiskt att kasta en dummie utom synhåll för honom och även det gick bra. Först såg han den inte och gick för långt ut åt sidan. När så vinden kom rätt vände han 90 grader och sprang rakt på den. Det var roligt att se! Nu ska jag läsa apportkommpendiet igen. Jag vet inte hur många varv jag gått igenom det... och jag vet att jag avviker ibland, det bara blir så.
Förr tog han aldrig om apportgreppet, även om den höll på att glida honom ur munnen. Nu har jag noterat att han stannar upp och tar om när det blir fel. Det optimala är ju att han tar ett ordentligt tag direkt, men om han nu inte gör det är det väl inte fel att han tar om greppet?
När det gick så bra med apporten kände jag att jag hade kraft att ta tag i stoppkommandot. Vi busade och så blåste jag ner honom. Han bar inte huvudet lika högt när han la sig idag, men jag får gå fram och lägga handen på skallen för att han riktigt ska sänka sig och inte tjuvtitta på mig. Det känns inte naturligt för mig, denna övning. Det ser ju ut som att jag försöker kuva hunden och Figo tycker verkligen inte om det. Jag har på känn vart detta är på väg... det blir nog att ringa Leif igen (snart tycker dom nog att jag är den mest korkade valpköparen dom haft i sina dagar. Tänk om dom vetat allt detta innan dom sålde en hund till oss... *ler*).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar