Underhållningsvärde

Nu har jag fått tid för att operera min fot. Dom har ringt och frågat om jag kan komma imorgon. Det var bara att gå på apoteket och hämta ut descutan. Det är tvättsvampar och schampo som kan få även den mest ingrodda lortgrisen ren :o). Ikväll är det bara att skrubba och gnugga. Innan vi avslutade samtalet sa sköterskan att jag skulle vara fastande från kl 24 ikväll. Va? ska ni söva mig för att skruva ut några skruvar och mejsla ut en platta undrade jag. Hm, vänta ska jag se, svarade hon... jo, det verkar som att du ska få ett kort rus. Men så härligt, bara det gottaste av narkosen, ingen intubering (slang ner i halsen) svarade jag tillbaka... nej jag skojar, såklart sa jag inte så :o)

Nu behöver jag inte ha dåligt samvete över att jag trakasserat Figos uppfödare titt som tätt med diverse dumma och kanske någon gång ibland även relevanta frågor :D. Jag som trott att det bara varit en uppoffring från deras sida, att lyssna och ge tips och råd för fortsättningen. Nu har jag insett att dom faktiskt även ser ett visst underhållningsvärde i det hela :o). Det är inte alla som frågar om sånt jag frågat om. Jag har aldrig förstått ordspråket "bättre sitta tyst och verka dum, än att öppna munnen och undanröja alla tvivel". Så tyvärr Leif (och Barbro), jag kommer nog även fortsättningsvis att bjuda på ett och annat skratt ;o)

För er andra ska jag berätta om en historia som jag tror hade underhållningsvärde för Leif (det har den iaf för mig så här i efterhand). Jag tyckte att Figo var vidsökt så jag ringde och frågade om tips. Leif tyckte att jag skulle ta in hunden från söket och köra lite apport för att knyta upp honom till mig. Då skulle han ta in svängarna sa han. Sagt och gjort, jag gjorde som jag fått instruktioner om. Figo fick apportera ståltermosen jag hade i ryggsäcken under stort krav. Men när jag sedan släppte honom försvann han ut och gick lika stort i alla fall. Jag ringde upp Leif igen, nu lite lätt desperat. Tipset hade inte funkat, vad ska jag då göra??? Då frågade Leif det han inte frågade första gången, även solen har ju sina fläckar ;) "hur länge är han egentligen borta?" "Ja, säkert minst en minut!!!" svarade jag. Då hör jag ett skratt i andra änden och sen får jag min förklaring. En minut är ett väldigt snävt sök (såvida jag inte har en spaniel). Så detta med apporten kunde jag lägga ner direkt, i alla fall för detta ändamål.

Ja, så kan det gå när referensramen inte sträcker sig längre än till en vorsteh (och knappt ens det) :o)